We will survive

Underbart...

;-)

Dagens leende

Glenn Gould

Någon gång under studentdagarna var det någon som sa:
- Du måste bara lyssna på Glenn Gould när han spelar Bachs Goldbergvariationer!

Sedan kom en lång utläggning om Glenn Goulds relativa "svala, matematiska, geniala" sätt att spela.

Han som uppmanade mig till detta var en så kallad överliggare som läste filosofi och matematik och inte tycktes ha några planer på att någonsin sluta (det gick bättre på den tiden). Jag var ung och imponerad och följde alla hans uppmaningar. :)

Någonstans skiljde sig våra vägar och jag har ingen aning om var han befinner sig i dag. Men så snubblade jag över detta klipp med Glenn Gould. Jag har aldrig sett Gould på bild och blev så full i skratt!

Jag förstår att den filosofiske vännen kände ett släktskap med denna man (de påminner faktiskt om varandra), men jag befinner mig nog ganska långt ifrån geniernas värld, är jag rädd!

Med det inte sagt att jag inte tycker om musiken, förstås...

Glenn Gould

Shlafsjo!

"Schlafsjo" - det lät ungefär som den slafsiga jello/gelé vi barn fick äta till efterrätt ibland. Tror den var ny på 60-talet.

Och så kom det då hem en singelplatta där några killar sjöng "Schlafsjo, jä, jä, jä!". Klart jag sjöng med, jag gillade ju också slafset som var så roligt skallrigt, genomskinligt och sött!

Vad vill vi ha till efterrätt i dag, grabbar...?

Schlafsjo, förstås!

1963-64... jag var alltså en sådär tre-fyra år när jag rockade loss till efterrättssången
;-)

Till pappa

I dag är det ett år sedan pappa dog.

Jag ska åka till graven. Jag lyssnar på en av hans skivor när jag gör mig i ordning och tänker på honom. Den här har han lyssnat till och drömt till. Piano var hans instrument.

Det är med tacksamhet jag minns honom.
Vi var så goda vänner.
Älskade pappa!

Franz Schubert, Piano Sonata D


Foton Sus

Till mamma

I dag är det två år sedan vi begravde mamma.

När vi var barn spelade pappa på pianot, vi barn stod på varsin sida om honom, och så sjöng vi Taubevisor allt vad halsarna höll. Mamma lyssnade glatt från övervåningen.

Men så blev det dags att locka ner henne. På given signal och med glada miner mellan oss tre vid pianot tog pappa upp Min älskling du är som en ros. Och alltid stämde det: då kom mamma ner till oss. Hon satte sig i trappan, tittade på oss och log.

Den sången var hennes, och till henne.

Den spelades på begravningen och kistan var full av skära rosor. När jag gick fram med pappa i rullstolen spelades den.

Vår älskling, du är som en ros.





Min älskling, du är som en ros,
en nyutsprungen, skär,
ja, som ljuvaste musik,
min älskade, du är.
Så underbar är du, min vän,
och ser så vacker ut,
och älska dig det ska jag än
när havet sinat ut!
När hela havet sinat ut
och bergen smält till glöd!
Ja, älska dig det ska jag än
när jorden ligger död.
Min älskling, du är som en ros,
en nyutsprungen, skär,
ja, som ljuvaste musik,
min älskade, du är.

Evert Taube

En nyutsprungen, skär

Foton Sus

Vi skal ikkje sova bort sumarnatta

Ur dagboken den 29 maj 2009

Jag har varit på en underbar konsert. Nu har jag svårt att sova. Fåglarna kvittrar intensivt utanför mitt öppna fönster fast klockan är halv två på natten.

En midsommar sjöng jag med en kör uppe i Rättvik. Vi sov ingenting, som jag minns det, och vi sjöng denna sång gång på gång... i kväll fick jag höra den igen!

Nordiska sommarnätter är magiska.

Herborg Kråkevik, Sumarnatta


Vi skal ikkje sova bort sumarnatta,
ho er for ljos til det.
Då skal vi vandra isaman ute,
under dei lavtunge tre.
... under dei lavtunge tre.



Då skal vi vandra isaman ute,
der blomar i graset står.
Vi skal ikkje sova bort sumarnatta,
som kruser med dogg vårt hår.
... som kruser med dogg vårt hår.

Vi skal ikkje sova frå höysåteangen
og grashoppespelet i eng,
men vandra i lag under bleikblå himlen
til fuglarne lyfter veng.
... til fuglarne lyfter veng.

Og kjenna at vi er i slekt med jorda,
med vinden og kvite sky,
og vita at vi skal vera isaman
like til morgongry.
... like til morgongry.


Foton Sus

Mamma

Ur dagboken den 23 maj 2009

Regn, regn, regn...

I dag överraskade det många av oss på eftermiddagen. Det bara vräkte ner och folk flydde in i affärer och gallerior. Några få paraplyn fälldes upp, men de flesta verkade ha lämnat sådana hemma.

Minns en gång när mamma och jag var ute i svampskogen. Långt hemifrån började det regna och vi hade inga skydd med oss. Jag tänkte börja springa...

- Varför springa? sa mamma. Blöta lär vi bli hur vi än gör...!

Har ofta tänkt på den gången. Vi hade något vansinnigt kul när vi fortsatte gå och regnet öste ner, kläderna lade sig dyblöta runt kroppen och skorna blev små vattenreservoarer. Man kunde faktiskt NJUTA av det i stället för att förarga sig! Man kunde passa på att hoppa i vattenpussar och stänka omkring sig som en annan Gene Kelly, sjunga, vända ansiktet uppåt och bara låta det rinna på en, över en, omkring en, i en...

När vi var riktigt små blev mamma så glad när det började regna.
- Nu barn, kan ni springa ut i regnet och bli blöta om ni vill!

Min mamma, min muminmamma, hon lärde mig mycket om livet; inte minst att vara glad över allt möjligt och omöjligt.

Raindrops keep falling...

Höga toner

Ur dagboken den 24 maj 2009

Gårdagens bal i staden påminde mig om den gång jag själv var på fest på Uppsala slott.

Jag sjöng i kör som barn och tonåring och fortsatte med det även som student. Här var jag med i en nationskör. En vår anordnades en nationskörsfestival med Eric Ericson som dirigent. Konserten hölls i universitetsaulan och avslutades med en fest på slottet.

Vi var tillsammans ca 400 sångare (om jag minns rätt) som uppförde bl.a. Hallelujakören ur Händels Messias. Det var mäktigt! Varje kör gav även ett eget framträdande.

Rösten ändras ju med åren, och att sjunga Messias fick mig att inse att min inte längre tyckte om att ligga på de där allra högsta tonerna (jag var sopran). I dag skulle jag absolut inte kunna sjunga dem...

Den gången gick det, men kort därefter bestämde jag mig för att sluta med körsångandet. Jag är däremot väldigt glad för alla år i körer av olika slag!

Halleluja, med noter

(På den översta raden kan man följa den stämma jag sjöng.)

Jag måste infoga en bild på ett träd som också är i full gång med att sjunga... eller hur?

;-)

Foto Sus: "Haaaaallelujah!"

Vårbal

Från dagboken den 24 maj 2009

Det var ju serenad under mitt fönster natten till går. Men i går vid sextiden tågade studenterna iväg till årets vårbal. Det var en härlig syn.

Foto Sus

Alla känner ju till Evert Taubs Rosa på bal. Men här kommer den i en något annorlunda tappning! Jag hoppas att den inte speglar stämningen på balen, bara... :-)

Rosa på ball

Svenskans vackraste ord...?

Läste en undersökning där man frågade vilket det vackraste ordet i svenskan var (endast 112 personer tillfrågades). Resultatet:

1. Kärlek
2. Vacker
3. Sommar
4. Vår
5. Blåsippa
6. Älska
7. Smultron
8. Liv
9. Hej
10. Fantastisk

När man ser på dem blir man lite rörd (?) och tänker att innehållet nog i hög grad bestämmer hur vackert vi tycker att ett ord är. Likaså säger väl orden en del om svenskar, kanske.

Hur som helst, man kan ju också fundera på vilka ord man tycker om fonetiskt/ljudmässigt, poetiskt eller på grund av andra aspekter? Roliga ord...

Lite korsordsaktigt, roligt och mycket funderande är det att försöka hitta ord som är vackra både fonetiskt och innehållsmässigt. I en liten litteraturgrupp roade vi oss med det för många år sedan. Den gången kom jag fram till att ett ord jag tyckte mycket om var liljekonvalj.

Words

Serenad i natten

Ur dagboken den 22 maj 2009

Kristallen den fina, Orphei Drängar

Haha ha! Ja, nu är det VÅR, må jag säga.

Klockan är kvart i tolv på natten: plötsligt står en frackklädd studentkör utanför huset och håller serenad! Deras bröst lyser vita i mörkret, likaså deras studentmössor. Det är så att man knappt kan tro att det är verkligt.

Men, jo då, tre vackra sånger sjunger de i vårnatten - och de sjunger mycket vackert med. De avslutar med sången nedan när klockan slår tolv.

Jag undrar vem den lyckliga är för vilken de sjöng...?

Gute Nacht, Umeå studentkör

Blomdag avslutad med skrål

Ur dagboken den 17 maj 2009

Vilken underbar dag gårdagen var. Vänskap morgon, middag, kväll. Teater, promenad i underbart väder, blommor, vatten, fåglar, dofter, fika...

Upplands landskapsblomma

Foton Sus

Sedan skrålade de och sjöng hos grannen till halv tre eller så. Men jag bara skrattade och läste en bok i stället - sova gick ju inte.

;-)

Livet är en fest

Grandpa Elliot

Grandpa Elliot: Vilken härlig människa!

Han håller till i the French Quarter i New Orleans och har gjort så i tiotals år. När Playing for Change körde igång sitt projekt med musiker från hela världen blev han en grundbult i gänget.

Här två låtar där han är med!

Stand by Me

Change is Gonna Come

Bilden har jag lånat från Playing for Changes hemsida.

Till pappa, som reste över hela världen. Han hade nog tyckt om det här.

Den makalösa manicken

Om ni inte somnade av förra låten så kommer här ett alternativ. I stället för att blunda eller räkna får så kan ni fundera på hur den här manicken egentligen ser ut, hur den fungerar och vad den är bra för. Jag bifogar även några detaljer som ni kan sätta in i bygget.

Så blir det nog bra och ni somnar gott. Natti, natti!

Den makalösa manicken

Foton Sus

Godnattsång

Foto Sus

Snubblade över den här sången när jag lyssnade lite på Viba Femba.

Om du blundar

Lemon Tree

Ur dagboken, den 3 maj 2009

Oj, nu blev jag glad!

Med denna sång i huvudet, de roliga bilderna i minnet, kan jag fortsätta ägna mig åt deklarationerna igen – fast det är söndag och allt!

Jag tittade på den några gånger först och sjöng med också!

Lemon Tree Animation

Ville bara dela med mig...

:-)

Valborg

Ur dagboken, den 30 april 2009

Nu ska jag fira!
Jag ska fira kära Eriks födelsedag.
Och så ska jag som vi alla fira det Ingrid Bergman uttrycker här nedan:

Ingrid Bergman

Vårvindar friska leka och viska
lunderna kring likt älskande par.
Strömmarna ila, finna ej vila
förrän i havet störtvågen far.
Klappa mitt hjärta, klaga och hör,
vallhornets klang bland klipporna dör.
Strömkarlen spelar, sorgerna delar
vakan kring berg och dal.

Hjärtat vill brista! Ack, när den sista
gången jag hörde kärlekens röst:
avskedets plåga, ögonens låga,
mun emot mun och klappande bröst.
Fjälldalen stod i grönskande skrud,
trasten slog drill på drill för sin brud.
Strömkarlen spelar, sorgerna delar
vakan kring berg och dal.

Med önskan om en Glad Valborg!

Foto Sus

Koltrasten

Foto Sus

Är ni duktiga på att känna igen fågelsång? Jag är inte speciellt duktig, men koltrasten känner jag igen och längtar till varje år. Han sjunger nu för fullt varje natt/morgon utanför mitt fönster. Ingen har djupare, vackrare ton än han, tycker jag… och sjunger så variationsrikt och fantasifullt...

I går kväll när jag surfade runt lite grann lyssnade jag på Allan Edwalls sång ”Sommarvisa”. Där nämns koltrasten. Man har lagt till lite fågelsång i bakgrunden. MEN, jag tror inte att det är en koltrast som sjunger!

Jag vet inte varför det gjorde mig irriterad… kanske tog jag illa upp å min idols vägnar!

Lyssna själva.

Allan Edwall: Sommarvisa

Grattis på födelsedagen!

I dag vill jag gratta min kära systerson! Här kommer en liten video där Victor Borge tycks ha honom i tankarna, han med...
;-)

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN, MATT!

Födelsedagssång



Foto Sus

Kram
Sus

Se och le

En solskenshistoria... :-)
Hon är arbetslös, har aldrig haft en pojkvän och har aldrig blivit kysst.



Susan Boyle