Slickepotten

”Jag har haft ett långt och lyckligt liv. Ni kan inte ana så många kakor jag har gjort, till exempel. Kakor som har gjort många människor glada och belåtna. Än sen, om inte alla kakor blev lyckade! Det var alltid skoj att använda mig och hoppas på det bästa.

Ja, lite mat har jag ju också hjälpt till med, pannkakor och så. Minns någon gång när Sus glömde bort sig och satte mig i ett alldeles för hett kärl, det var inte så lyckat.

Men barnen var nog mysigast av alla. Hon gav mig till dem, och de använde mig till allt möjligt, bland annat att tugga på. Ser man efter så har jag fortfarande små märken av deras tänder. Det är kära märken, det.

De där barnen är vuxna nu, faktiskt. Och den senaste tiden… ja, jag märker att jag inte är lika pigg som vanligt, jag har börjat bli lite trött. Lite stel, också. Det är nästan så att det ibland känns som om jag kan gå sönder…

Kanske ska jag prata med Sus snart. Jag är så glad för allt som har varit. Men det är kanske dags för mig att få vila nu. Det finns väl en himmel för slickepotter med...”


Foto Sus