Jag är poet

Jag träffade en så härlig människa i veckan. Vi råkade befinna oss på samma kulturella begivenhet och började prata när vi satt och väntade på att komma in.

- Jag skriver på en radiopjäs, sa hon glatt, men egentligen är jag poet!

Sättet hon sa det på var så öppet och självklart att jag blev alldeles glad. Här var en person som inte brydde sig det minsta om jantelagen. För vem får kalla sig poet enligt den: möjligen någon som fått Nobelpris i genren. Fast det är väl knappt att man kan göra det då heller, alltid drar någon ner mungiporna och håller inte med.

Och så sitter den här tjejen då där och bara säger det glatt och lugnt. Hon säger inte att hon är student eller arbetslös, kassörska, från något speciellt land eller något annat av allt man brukar "vara". Hon säger

- Jag är poet.

Hon var mycket yngre än jag och hon har ännu inte gett ut någon diktsamling. Jag önskar henne lycka till och tänker - att än finns det hopp om mänskligheten.
:-)


Foto Sus