I grunden

Från dagboken, den 30 januari 2009

Jag sitter som sagt instängd här i min lägenhet och kan inte ta mig ut än på ett tag. Men i kväll känner jag mig alldeles fnissig...

Jag hade allvarligt talat ingen aning om att det fanns så många som bryr sig om mig och som är villiga att ställa upp med hjälp. Telefonen ringer, jag får besök, folk undrar jämt och ständigt om de kan göra någonting för mig. Sedan jag hamnade här har mitt skafferi, min frys och mitt kylskåp aldrig varit så välfyllda! Jag har allt besvär i världen att komma på saker jag vill ha handlat!

Jag ska aldrig glömma detta. Att människor i grunden är så oerhört vänliga och beredda att ställa upp - när det gäller.

Det är inte så tokigt att vara sjuk ibland.